{"id":53,"date":"2019-02-14T09:31:37","date_gmt":"2019-02-14T09:31:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ymjakt.fi\/wordpress\/?page_id=53"},"modified":"2025-09-05T09:11:08","modified_gmt":"2025-09-05T09:11:08","slug":"viltvard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/?page_id=53","title":{"rendered":"Viltv\u00e5rd"},"content":{"rendered":"\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Flyginventering av \u00e4lg<\/strong><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r \u00e5rs \u00e4r det dags f\u00f6r \u00e4lgj\u00e4garna att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om, vad som finns kvar i skogarna efter avslutad \u00e4lgjakt. D\u00e5 \u00e4r det viktigt med ett svar som ligger verkligheten i skogen s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt.<\/p>\n

\u00c4lgforskarna beh\u00f6ver det f\u00f6r fortsatt uppf\u00f6ljning av den totala \u00e4lgsituationen i landet. Skogs\u00e4garna kr\u00e4ver det f\u00f6r att fastst\u00e4lla om antalet \u00e4lgar \u00e4r l\u00e4mpligt med tanke p\u00e5 en \u00e4ndam\u00e5lsenlig skogssk\u00f6tsel. Samma intresse f\u00f6r \u00e4lgstammens storlek finns hos de myndigheter som ska se till att (om m\u00f6jligt) begr\u00e4nsa antalet \u00e4lgolyckor i trafiken. Och inte minst viktigt \u00e4r det f\u00f6r j\u00e4garna sj\u00e4lva att f\u00e5 fram ett n\u00e5gorlunda korrekt svar f\u00f6r att r\u00e4tt dimensionera jakten n\u00e4sta h\u00f6st.<\/p>\n

Att exakt fastst\u00e4lla vad som finns kvar i markerna efter avslutad \u00e4lgjakt \u00e4r om\u00f6jligt. Det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l lokalt\/regionalt som totalt f\u00f6r landet. De metoder, obskort, markinventering och flygr\u00e4kning, f\u00f6r \u00e4lginventering som anv\u00e4nds idag har n\u00e4mligen alla – beroende p\u00e5 olika faktorer – sina felk\u00e4llor. N\u00e4rmast sanningen kommer man kanske dock genom att flygr\u00e4kna, en metod som – trots att den \u00e4r dyr – de senaste \u00e5ren blivit allt vanligare i Svenska \u00d6sterbottens jaktv\u00e5rdsdistrikt.<\/p>\n

Vid flyginventering kan man v\u00e4lja mellan en totalinventering eller en provyteinventering. Totalinventeringen inneb\u00e4r att man flyger \u00f6ver hela det omr\u00e5de d\u00e4r man vill ha reda p\u00e5 hur m\u00e5nga \u00e4lgar det finns.
\nProvyteinventeringen betyder att man i ett st\u00f6rre omr\u00e5de lottar ut ett antal provytor som man inventerar f\u00f6r att d\u00e4refter ber\u00e4kna ett medelv\u00e4rde f\u00f6r hela omr\u00e5det. Totalinventering \u00e4r l\u00e4mplig i omr\u00e5den som \u00e4r mindre \u00e4n 100 000 hektar. Provyteinventering kan omfatta st\u00f6rre arealer.<\/p>\n

Men, som sagt, inte ens vid flygr\u00e4kningar kan man hoppas p\u00e5 att r\u00e4kna in det totala antalet \u00e4lgar som finns i det omr\u00e5de som inventeras. En viss procent blir alltid ouppt\u00e4ckt. Detta har dock ingen st\u00f6rre betydelse om man kan fastst\u00e4lla hur stor den procenten \u00e4r. Det fastsl\u00e5r man i en svensk unders\u00f6kning som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (Institutionen f\u00f6r viltekologi,Torbj\u00f6rn T\u00e4rnhuvud) och vars huvudsakliga syfte var att ta fram korrektionsfaktorer f\u00f6r flygr\u00e4kningar.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen i Sverige har gjorts i fem f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5den som betr\u00e4ffande topografi och vegetationsf\u00f6rh\u00e5llanden avviker fr\u00e5n varandra (faktorer som enligt flera nordamerikanska studier \u00e4r betydelsefulla f\u00f6r hur m\u00e5nga procent av \u00e4lgarna som hittas).<\/p>\n

I den h\u00e4r texten ska dock – ut\u00f6ver n\u00e5gra allm\u00e4ngiltiga slutsatser i unders\u00f6kningen – redovisas enbart resultaten fr\u00e5n ett av omr\u00e5dena, n\u00e4mligen det f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5de (Grims\u00f6) som b\u00e5de topografiskt och vegetationsm\u00e4ssigt mest p\u00e5minner om v\u00e5ra trakter, ett flackt blandskogslandskap. I ett viktigt avseende skiljer sig emellertid Grims\u00f6-omr\u00e5det fr\u00e5n det svensk\u00f6sterbottniska landskapet: Det \u00e4r inte ett kustlandskap med en f\u00f6rh\u00e5llandevis stor andel vandrings\u00e4lgar. Till detta \u00e5terkommer jag i slutet av texten.<\/p>\n

F\u00f6r att inom ett givet omr\u00e5de fastst\u00e4lla hur stor procent av det totala antalet \u00e4lgar som hittas vid flyginventering m\u00e5ste man veta hur m\u00e5nga \u00e4lgar som verkligen finns d\u00e4r. D\u00e4rf\u00f6r har projektet arbetat med \u00e4lgar med radios\u00e4ndare och\/eller \u00e4lgar i h\u00e4gn.<\/p>\n

Vid inventeringsf\u00f6rs\u00f6ken har man anv\u00e4nt b\u00e5de flygplan (Super Cub och Champion)  och helikopter (Hughes 300 och Bell 47). Flygh\u00f6jd och flyghastighet har varierats. Man har experimenterat med olika kombinationer av erfarna och oerfarna piloter och spanare, inventerat under olika v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden och sedan j\u00e4mf\u00f6rt resultaten fr\u00e5n flygplan med motsvarande f\u00f6r helikopter.<\/p>\n

Man kunde inte – \u00f6verraskande nog – notera n\u00e5gon skillnad mellan flygplan och helikopter vad g\u00e4ller proportionen observerade \u00e4lgar. D\u00e4remot gick det bra att k\u00f6nsbest\u00e4mma \u00e4lgarna fr\u00e5n helikopter, n\u00e5got som inte alls fungerade fr\u00e5n flygplan. Valet mellan flygplan eller helikopter vid flyginventering blir d\u00e5 s\u00e5ledes i f\u00f6rsta hand en fr\u00e5ga om ekonomi, komfort, tillg\u00e4ngliga resurser och krav p\u00e5 k\u00f6nsbest\u00e4mning, framh\u00e5ller utredarna.<\/p>\n

Goda v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r emellertid det allra viktigaste vid flyginventering. Utan bra v\u00e4der g\u00e5r det inte \u00f6verhuvudtaget att inventera, konstaterar man i unders\u00f6kningen.<\/p>\n

Bra inventeringsv\u00e4der inneb\u00e4r att det \u00e4r 75-100% vitt i tr\u00e4dkronorna. Dessutom ska man ha f\u00e4rsk sp\u00e5rsn\u00f6, 6 timmar – 3 dygn gammal. Acceptabelt \u00e4r v\u00e4dret om det \u00e4r 50-75% vitt i tr\u00e4den och 4-5 dygn gammal sn\u00f6. F\u00f6r b\u00e5de bra och acceptabelt inventeringsv\u00e4der kr\u00e4vs ett sn\u00f6djup p\u00e5 minst 30 cm.
\nOm det \u00e4r mindre \u00e4n 50% vitt i tr\u00e4den missar man s\u00e5 m\u00e5nga \u00e4lgar att det inte \u00e4rmeningsfullt att flyga. Och vidare konstateras att starkt solsken i mycket h\u00f6g grad f\u00f6rsv\u00e5rar inventeringen. \u00d6gonen tr\u00f6ttas och skuggbildning g\u00f6r \u00e4lgarna sv\u00e5ruppt\u00e4ckta. S\u00e5 \u00e4ven om b\u00e5de upplega och sp\u00e5rsn\u00f6 \u00e4r acceptabla klassas inventeringsv\u00e4dret som d\u00e5ligt vid starkt solsken.<\/p>\n

Vikten av att alltid inventera med erfaren personal betonas speciellt. Man uppger att en oerfaren pilot tillsammans med dito spanare kan inneb\u00e4ra att man missar mer \u00e4n en tredjedel av \u00e4lgarna.<\/p>\n

Men ocks\u00e5 inventeringshastigheten (hur m\u00e5nga hektar man inventerar per timme) framh\u00e5lls som n\u00e5got av det viktigaste att t\u00e4nka p\u00e5 vid flyginventering. F\u00f6rs\u00f6k har visat, att f\u00f6r h\u00f6g fart (2000 ha\/timme) kan resultera i att 15-20% f\u00e4rre \u00e4lgar hittas \u00e4n vid f\u00f6rs\u00f6k med “r\u00e4tt” hastighet (1500 ha\/timme).<\/p>\n

F\u00f6r Grims\u00f6-omr\u00e5det kunde det “av olika omst\u00e4ndigheter utanf\u00f6r projektets kontroll” inte g\u00f6ras n\u00e5gon inventering med flygplan under bra v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden. D\u00e4remot hittade man med helikopter 95 % +-4 % av \u00e4lgarna. Vid acceptabelt v\u00e4der hittade man med b\u00e5de flygplan och helikopter 84 % +-3 % av \u00e4lgarna (Se tabell \u00f6ver Grims\u00f6-f\u00f6rs\u00f6ken).<\/p>\n

Flygr\u00e4kning i flackt blandskogsomr\u00e5de (Grims\u00f6)<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Med<\/em><\/td>\nMed<\/em><\/td>\n<\/tr>\n
* (flygplan eller) helikopter<\/td>\n* flygplan eller helikopter<\/td>\n<\/tr>\n
* erfaren pilot och spanare<\/td>\n* erfaren pilot och spanare<\/td>\n<\/tr>\n
* 1400 ha\/tim i inventeringshastighet<\/td>\n* 1500 ha\/tim i inventeringshastighet<\/td>\n<\/tr>\n
* minst 30 cm sn\u00f6djup<\/td>\n* minst 30 cm sn\u00f6djup<\/td>\n<\/tr>\n
* 6-72 timmar sedan sn\u00f6fall p\u00e5 minst 5 cm<\/td>\n* 73-120 timmar sedan sn\u00f6fall p\u00e5 minst 5 cm<\/td>\n<\/tr>\n
* tr\u00e4dkronorna vita av upplega\/rimfrost till 75-100 %<\/td>\n* tr\u00e4dkronorna vita av upplega\/rimfrost till 50-75<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
hittas 95% +- 4% av \u00e4lgarna<\/td>\nhittas 84% +-3% av \u00e4lgarna<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Unders\u00f6kningen noterar en svaghet hos flyginventeringar som \u00e4r s\u00e4rskilt relevant.<\/p>\n

Unders\u00f6kningen noterar en svaghet hos flyginventeringar som \u00e4r s\u00e4rskilt relevant om man t\u00e4nker sig att Grims\u00f6-modellerna (resultaten) kan vara till\u00e4mpliga \u00e4ven i v\u00e5ra \u00e4lgomr\u00e5den. Om en stor del av \u00e4lgarna \u00e4r vandrings\u00e4lgar, vilket igen \u00e4r fallet i v\u00e5ra trakter, visar inte flygr\u00e4kningen alltid den jaktbara \u00e4lgstammen i ett omr\u00e5de.<\/p>\n

Avskjutningsber\u00e4kningarna som man g\u00f6r upp utifr\u00e5n ett s\u00e5dant flyginventeringsresultat blir d\u00e5 helt felaktiga. F\u00f6r att undvika detta borde d\u00e4rf\u00f6r flygr\u00e4kningar g\u00f6ras s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt  – helst innan vandrings\u00e4lgarna p\u00e5b\u00f6rjar flyttningen till vinterbetesomr\u00e5dena.
\nDet b\u00e4sta vore att inventera p\u00e5 sommaren eller h\u00f6sten, \u00f6nsket\u00e4nker man i unders\u00f6kningen, men konstaterar omg\u00e5ende att detta inte \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n

Unders\u00f6kningar i Alaska har n\u00e4mligen visat, att bara 14 – 53 % av \u00e4lgarna hittas p\u00e5 barmark p\u00e5 grund av det d\u00e5 t\u00e4ta l\u00f6vverket. S\u00e5dana inventeringar ger inga praktiskt anv\u00e4ndbara resultat.<\/p>\n

D\u00e5 \u00e4r det kanske b\u00e4ttre att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 fram goda kunskaper om \u00e4lgvandringarna och anv\u00e4nda dem som korrigerande komplement till flyginventeringarna vintertid. Dessv\u00e4rre saknar vi \u00e4nnu dessa “goda kunskaper” om \u00e4lgvandringarna mellan v\u00e5rt kustomr\u00e5de och inlandet.
\nOle Norrback f\u00f6rs\u00f6kte en g\u00e5ng, som ansvarig minister f\u00f6r jaktfr\u00e5gor, f\u00e5 loss pengar f\u00f6r en kartl\u00e4ggning av \u00e4lgvandringarna h\u00e4r i kustregionen. Detmisslyckades.<\/p>\n

Idag satsas det i st\u00e4llet en massa med pengar p\u00e5 att utreda hur v\u00e5ra stora rovdjur, varg och bj\u00f6rn, vandrar. Det anses tydligen viktigare \u00e4n att spendera pengar p\u00e5 och bredda forskningen kring den viltart i v\u00e5ra skogar som \u00e4nd\u00e5 ekonomiskt sett \u00e4r v\u00e5r viktigaste vildnad.<\/p>\n

Mikael Broo<\/strong><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Flyginventering av \u00e4lg S\u00e5 h\u00e4r \u00e5rs \u00e4r det dags f\u00f6r \u00e4lgj\u00e4garna att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om, vad som finns kvar i skogarna efter avslutad \u00e4lgjakt. D\u00e5 \u00e4r det viktigt med ett svar som ligger verkligheten i skogen s\u00e5 n\u00e4ra som m\u00f6jligt. \u00c4lgforskarna beh\u00f6ver det f\u00f6r fortsatt uppf\u00f6ljning av den totala \u00e4lgsituationen i landet. Skogs\u00e4garna kr\u00e4ver…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-53","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2586,"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/53\/revisions\/2586"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ymjakt.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}